Vilken dag..

Idag är jag sjukt trött, gick upp vid 6 i morse för att följa med Anki till tatueraren. Har sovit max en timme i natt eftersom nästan hela natten gick till att tänka på det som hände igår och på det som hänt på senast.

Pratade med pappa idag och han trodde att allt skulle vara som vanligt igen. Jo men visst! Men han var så ledsen, det var jättejobbigt att prata med honom eftersom han var så ledsen.. Bet ihop under samtalet och var hård (något jag nästan aldrig är) men efteråt bröt jag ihop. Det är jättejobbigt att höra honom så ledsen. Men det är också bra att han är ledsen för då kanske han förstår hur mycket han har sårat mig. Känns som ett knivhugg i hjärtat varje gång jag tänker på att han väljer Mona framför mig och Emelie.. Vi kommer alltid i andra hand och han försvarar alltid henne.. Vad hon än har gjort så är det vårat fel. Pappa säger att det är för att hon är så labil just nu.. MEN VAD FAN ÄR VI DÅ?!

Pratade med Anki idag också om vad som hände igår, och hon har rätt när det gäller Mona, det är läskigt hur en människa kan vara så manupulativ, sen pappa träffade henne så slutade han att bete sig som en pappa för oss. Han ställer inte upp för någonting utan att man måste böna och be för att han ska hjälpa till. Han erbjuder sig aldrig!
Mitt liv är inte lätt just nu och han hjälper mig direkt inte. Emelie sa en väldigt bra sak igår och det är att trots att vi inte har en pappa som finns där så har vi ändå väldigt många fina människor runt omkring oss som bryr sig om oss och stöttar oss.Det är 3 personer som har stöttat mig så otroligt mycket på olika sätt. Alla 3 vet vilka dom är och jag hoppas att dom vet att jag nog inte hade klarat mig utan dom.
Jag älskar er!

Fan så känslosamt det här blev nu..

Nu till ngt kul.. Äntligen har jag bokat teoriprov och uppkörning (tror inte att jag skrivit om det innan iaf.. om jag har det så får ni höra det igen) Pluggar som bara den. Tänker inte skriva här om när det är för om jag misslyckas behöver inte alla få veta det. Hehe.

På återseende!